Hur allt började

Friskis&Svettis Kiruna är på gång

Kathrine Lischner utbildade sig till Friskis&Svettis-ledare i Lund 1998 och ledde jympa i den lärda Skånemetropolen fram till 2002. Då bar det av norrut, långt norrut, till en landsdel med mycket få Friskis&Svettis-föreningar. Från Kathrines nya hemstad Kiruna är det 40 mil till. närmaste Friskis&Svettis, som finns i Tromsö. Det är långt. Så vad gör man? Man startar en egen förening.Kathrine tog kontakt med Friskis&Svettis Riks våren 2006. 

— Hur gör vi om vi vill starta en förening i Kiruna? Vi är tre tjejer som vill leda. Jag är utbildad, men mina två kompisar måste utbildas? Kan ni hjälpa? Minna Fahlström och Eva Berglind arbetar med att stödja de drygt 150 lokala F&S-föreningarna. Det handlar om att lotsa föreningarna vidare mot bra lösningar på de problem som kan uppstå när man till exempel växer fort, får interna motsättningar eller behöver förändra sitt arbetssätt.

Tufft i början

— När någon vill starta en förening så frågar jag först om personen har mycket tid, säger Minna. Det är kanske ingen snäll start på samtalet, men tid är kanske vad som behövs mest av allt under startperioden. 

— Det är mycket som ska göras i början. Jag skickar ett startpaket som innehåller instruktioner om hur man startar en förening, stadgar, regler och rekommendationer och villkor som måste läsas igenom. Marknadsundersökning ska genomföras, verksamhetsplan skrivas, lokaler hyras och en del utrustning ska köpas in.

Men ekonomin då?

Blir de inte avskräckta av detta första samtal eller efterföljande dialog med Minna eller Eva och genomför allt förarbete, kan de till sist skicka en ansökan om att få starta F&S-förening till Friskis&Svettis Riks. Ansökan behandlas av generalsekreterare Anna Iwarsson som lägger fram den för godkännande och påskrift av Riks styrelse.
— Med ansökan om medlemskap i Friskis&Svettis Riks skickar den blivande föreningen också verksamhetsplanen, där de beskrivit hur de tänkt sig den första tiden vad avser utveckling, resurser, styrelse och lokaler. Efter samtal om synsätt och värderingar med människorna som vill starta gör jag en helhetsbedömning innan jag presenterar det hela för Riks styrelse och rekommendera ett godkännande, berättar Anna Iwarsson.

En stor fråga i början är självklart ekonomin. Att utbilda en ledare kostar drygt 15 000, en kostnad få vill stå för på egen hand.
— Man kan få anstånd med betalningen tills det kommer in pengar när terminen startar och medlemmarna betalar sina avgifter.

Lokal växtkraft nödvändig

För något år sedan ville Riks testa om det verkligen var sant som man sagt i alla de 30 åren som Friskis&Svettis funnits: "Det är ingen bra idé att starta en förening centralt från Riks."
Det borde ju finnas fördelar. Man kan tänka sig möjligheten att forma en slags idealförening. 
Nu är den nyfikenheten stillad. Ingen behöver längre tvivla på sanningshalten i den gamla övertygelsen. I försöket visade det sig att ansvaret gled över på Riks, medan de entusiastiska F&S-entreprenörerna på orten blev allt mindre entusiastiska över att hugga tag i utmaningarna. Det hela självdog i princip. Alltså jobbar Mina och Eva i dag tryggt med att bara ge stöd, övertygade om att föreningar startar och växer endast av den kraft som grundarna har och kan förmedla. All drivkraft måste komma lokalt. Riks kan bara stödja.

Lusten och tiden

I Kiruna var lusten stor våren 2006. Kathrine och hennes kompisar ville starta NU! 
— Minna lugnade ner oss och det var bra, säger Kathrine. Nu ska vi göra det här klokt och inte ha för bråttom. Men att ta det lite lugnare är inte samma sak som att vänta. Kathrine ordnade inför hösten 2006 en liten sal som hon i dag hyr i eget namn. Där leder hon jympa (Medel och Bas) i "civila" kläder två gånger i veckan.

— Hittills har det kommit 10-12 deltagare, så det är en bit kvar innan vi blir stora, men vi sätter upp lappar på sjukhuset där vi jobbar och delar ut till människor som vi tror kan vara intresserade.
Någon annons i lokaltidningen Annonsbladet, som skulle vara bra att synas i, har de inte haft råd med än.
— Vi har börjat med att sälja klippkort. Man för jympa tio gånger för 250 kronor. Under tiden som Kathrine och kompisarna mjukstartar med träningen så förbereder de i lugn och ro själva föreningsstarten. Största utmaningen är att hitta människor som både vill engagera sig och som känner för just Friskis&Svettis.

Hitta folk som vill arbeta ideellt

Nu är planen att starta på allvar till hösten 2007. Fram till dess skriver Kathrine och kompisarna på verksamhetsplanen, formulerar föreningsstadgar och letar människor som vill sitta i styrelsen.
— Att leda pass känns som det naturligaste sättet just nu för att hitta människor som vill träna med oss. Men att leta styrelsefolk är inte lika självklart. Vi letar efter bra människor som både har ett stort kontaktnät i stan och som har ett intresse för träning, berättar Kathrine. 

En svårighet är att människor inte vet vilken typ av organisation Friskis&Svettis är och att det handlar om ideellt arbete i en ideell idrottsförening. Att som Kathrine ha erfarenhet från annan F&S-förening är ett stort plus.
— Visst har många häruppe pluggat på orter där Friskis&Svettis har funnits, men många tror ändå att det är ett stort kommersiellt bolag som kommer till stan.

F&S Kiruna om fem år

Inomhusträning är heller inte lika självklart i Kiruna som i Kathrines studentstad Lund.
— Det är som i landet där jag är född, Norge. Människor i norra Sverige vistas mer i naturen för rekreation än folk gör längre söderut. 
Hon tror ändå att det roliga med Friskis&Svettis ska locka även Kirunaborna.
— Om ett år hoppas jag att vi har sex välbesökta pass i veckan och om fem år att vi är en stark förening med flera träningsformer, som spincykling och gym i fina lokaler, säger Kathrine.

 

The Friskis&Svettis Kiruna story, del 2

I våras blev Friskis&Svettis Kiruna godkända av Friskis&Svettis Riks styrelse. Nu är det fritt fram för Kathrine Lischner och hennes kompisar att jobba vidare för att kunna dra igång i verksamheten till hösten 2007. Just nu befinner sig Heidi Kari och Viktoria Jäger i utrymmet mellan Steg 1 och Steg 2 på vägen mot att bli ledare och instruktör i Friskis&Svettis.

Viktoria Jäger, sjukgymnast på en vårdcentral i Kiruna är ena parten av den duo som nybildade Friskis&Svettis Kiruna premiärskickat på ledarutbildning. Nu funderar Viktoria på vilka aha-upplevelser hon fick under den del av den obligatoriska utbildningen som går under namnet Steg 1.
— Det måste ha varit att jympa med utbildningsledaren Tina Uppfeldt. Då förstod jag att man utifrån en och samma grundtanke verkligen kan sätta sin egen personliga prägel på sitt jympapass.

Smygträning under våren

Under våren har Friskis&Svettis Kiruna legat ganska lågt. Man kanske kan säga att de övat inför hösten och tagit kontakter med människor som kan vara bra att känna eller ha med i föreningen när det är dags att starta på allvar.

— Vi har varit sådär en 40 personer allt som allt som jympat med Kathrine, som blivit allt otympligare med tiden eftersom hon snart ska ha barn, berättar Viktoria.

Aldrig tränat med Friskis&Svettis

Viktoria hade aldrig tränat på Friskis&Svettis. Däremot hade hon saknat något bra ställe att skicka vissa av sina patienter till. Och när hon hörde Kathrine berätta om och när hon själv läste om Friskis&Svettis idé och värderingar kändes det helt rätt. 
— Under Steg 1 träffade jag folk med helt andra yrken som hade en helt annan drivkraft än jag, som hittills hade tänkt mycket på nyttan jag kunde ha av att engagera mig i Friskis&Svettis. Det var otroligt inspirerande. Nu ser jag fram emot Steg 2 jättemycket.

Ryktet går
Något som också känns inspirerande för Viktoria Jäger, Heidi Kari och Kathrine Lischner är att det snackas om Friskis&Svettis bland folk i Kiruna. Typ "Har du hört att Friskis&Svettis kommer till Kiruna?"
— Det är kul! Under sommaren får svar från kommunen hur mycket tid vi får i sporthallarna. Just nu förbereder vi oss genom att diskutera och ta beslut om en massa praktiska frågor.

Snart 2000 medlemmar?

Totalt i Sverige tränar drygt 4 procent på Friskis&Svettis. Då ska man komma ihåg att det inte är möjligt precis överallt. Vilket betyder att andelen är betydligt högre än så i flera städer i landet. Det bor drygt 20 000 människor i Kiruna, så räknar vi halvhögt skulle en medlemssiffra på 2000 inom några år faktiskt vara möjlig. 
— Haha, ja kanske det. Just nu håller vi som bäst på med att ragga bra och duktiga människor till styrelsen. Vi lägger också upp strategier för en massa praktiska saker som ska göras innan vi startar, som bygga hemsida, trycka medlemskort, skapa PR och göra reklam. Men allt känns kul.

Sveriges nordligaste Friskis&Svettis är igång. Från invigningen 4/9 2007!

När Friskis&Svettis startade i Stockholm 1978 kom det bara en deltagare. När Friskis&Svettis Kiruna hade premiär den 4 september kom det 68! Med samma utveckling som Stockholm tränar alltså snart hela Kiruna på Friskis&Svettis. 
Nåja. Än så länge börjar man i Kiruna, precis som alla nystartade föreningar, med jympa i gympasal. Intensiteterna första terminen är Start, Bas och Medel och det var Kathrine Lischner som premiärledde ett baspass i Hjalmar Lundbohmsskolans B-Hall.